111:1

تَبَّتۡ يَدَآ أَبِي لَهَبٖ وَتَبَّ

Tabbat yada abee lahabin watabba

MÅTTE Abu Lahab förgås! Ja, måtte han [hel och hållen] förgås

111:2

مَآ أَغۡنَىٰ عَنۡهُ مَالُهُۥ وَمَا كَسَبَ

Ma aghna AAanhu maluhu wama kasaba

Vad hjälper honom [nu] hans rikedomar och allt vad han har förvärvat

111:3

سَيَصۡلَىٰ نَارٗا ذَاتَ لَهَبٖ

Sayasla naran thata lahabin

Han skall brinna i en Eld som blossar högt

111:4

وَٱمۡرَأَتُهُۥ حَمَّالَةَ ٱلۡحَطَبِ

Waimraatuhu hammalata alhatabi

och hans hustru, alltid på språng med illvilligt skvaller och förtal

111:5

فِي جِيدِهَا حَبۡلٞ مِّن مَّسَدِۭ

Fee jeediha hablun min masadin

skall bära ett tvinnat rep om sin hals