المعارج

سَأَلَ سَآئِلُۢ بِعَذَابٖ وَاقِعٖ

Saala sailun biAAathabin waqiAAin

EN MAN frågade om ett straff som väntar

لِّلۡكَٰفِرِينَ لَيۡسَ لَهُۥ دَافِعٞ

Lilkafireena laysa lahu dafiAAun

dem som förnekar sanningen och som ingen kan avvärja

مِّنَ ٱللَّهِ ذِي ٱلۡمَعَارِجِ

Mina Allahi thee almaAAariji

[ett straff] från Gud till vilken många vägar leder upp

تَعۡرُجُ ٱلۡمَلَـٰٓئِكَةُ وَٱلرُّوحُ إِلَيۡهِ فِي يَوۡمٖ كَانَ مِقۡدَارُهُۥ خَمۡسِينَ أَلۡفَ سَنَةٖ

TaAAruju almalaikatu waalrroohu ilayhi fee yawmin kana miqdaruhu khamseena alfa sanatin

Till Honom stiger änglarna och den heliga ingivelsens ande upp under en dag vars längd är femtiotusen år

فَٱصۡبِرۡ صَبۡرٗا جَمِيلًا

Faisbir sabran jameelan

Uthärda därför [dina prövningar, Muhammad,] med väl buret tålamod

إِنَّهُمۡ يَرَوۡنَهُۥ بَعِيدٗا

Innahum yarawnahu baAAeedan

De ser [straffet] som något mycket avlägset

وَنَرَىٰهُ قَرِيبٗا

Wanarahu qareeban

men Vi ser det som något som ligger helt nära

يَوۡمَ تَكُونُ ٱلسَّمَآءُ كَٱلۡمُهۡلِ

Yawma takoonu alssamao kaalmuhli

Den Dagen skall himlen likna smält koppar

وَتَكُونُ ٱلۡجِبَالُ كَٱلۡعِهۡنِ

Watakoonu aljibalu kaalAAihni

och bergen skall vara som högar av rödfärgad ull

وَلَا يَسۡـَٔلُ حَمِيمٌ حَمِيمٗا

Wala yasalu hameemun hameeman

Ingen vän frågar efter en vän

يُبَصَّرُونَهُمۡۚ يَوَدُّ ٱلۡمُجۡرِمُ لَوۡ يَفۡتَدِي مِنۡ عَذَابِ يَوۡمِئِذِۭ بِبَنِيهِ

Yubassaroonahum yawaddu almujrimu law yaftadee min AAathabi yawmiithin bibaneehi

[ändå] får de se varandra. För att köpa sig fri från straffet kommer den obotfärdige syndaren den Dagen att vilja offra [till och med] sina barn

وَصَٰحِبَتِهِۦ وَأَخِيهِ

Wasahibatihi waakheehi

sin hustru, sin broder

وَفَصِيلَتِهِ ٱلَّتِي تُـٔۡوِيهِ

Wafaseelatihi allatee tuweehi

de anhöriga som hade beskyddat honom

وَمَن فِي ٱلۡأَرۡضِ جَمِيعٗا ثُمَّ يُنجِيهِ

Waman fee alardi jameeAAan thumma yunjeehi

ja, alla jordens invånare - [om] han på så sätt kan rädda sig

كَلَّآۖ إِنَّهَا لَظَىٰ

Kalla innaha latha

Ack, nej! [Han slipper inte ifrån denna] rasande eld

نَزَّاعَةٗ لِّلشَّوَىٰ

NazzaAAatan lilshshawa

som skall [bränna] bort hans hud upp till och med huvudsvålen

تَدۡعُواْ مَنۡ أَدۡبَرَ وَتَوَلَّىٰ

TadAAoo man adbara watawalla

Den kallar alla dem som vände ryggen [åt budskapet] och drog sig undan

وَجَمَعَ فَأَوۡعَىٰٓ

WajamaAAa faawAAa

och dem som samlade och gömde [rikedomar i sina kassakistor]

۞إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ خُلِقَ هَلُوعًا

Inna alinsana khuliqa halooAAan

MÄNNISKAN är skapad rastlös och otålig

إِذَا مَسَّهُ ٱلشَّرُّ جَزُوعٗا

Itha massahu alshsharru jazooAAan

Hon beklagar sig så fort hon drabbas av något ont

وَإِذَا مَسَّهُ ٱلۡخَيۡرُ مَنُوعًا

Waitha massahu alkhayru manooAAan

men om det goda kommer på hennes lott visar hon [de behövande] ifrån sig

إِلَّا ٱلۡمُصَلِّينَ

Illa almusalleena

[Så uppträder] inte de som med allvar ger sig hän åt sin andakt

ٱلَّذِينَ هُمۡ عَلَىٰ صَلَاتِهِمۡ دَآئِمُونَ

Allatheena hum AAala salatihim daimoona

och som oförtröttligt förrättar sin bön

وَٱلَّذِينَ فِيٓ أَمۡوَٰلِهِمۡ حَقّٞ مَّعۡلُومٞ

Waallatheena fee amwalihim haqqun maAAloomun

och som av vad de äger [anslår] rättmätiga andelar

لِّلسَّآئِلِ وَٱلۡمَحۡرُومِ

Lilssaili waalmahroomi

åt tiggarna och dem som [i tysthet] lider nöd

وَٱلَّذِينَ يُصَدِّقُونَ بِيَوۡمِ ٱلدِّينِ

Waallatheena yusaddiqoona biyawmi alddeeni

och som tror på Domens dag

وَٱلَّذِينَ هُم مِّنۡ عَذَابِ رَبِّهِم مُّشۡفِقُونَ

Waallatheena hum min AAathabi rabbihim mushfiqoona

och fruktar sin Herres straff

إِنَّ عَذَابَ رَبِّهِمۡ غَيۡرُ مَأۡمُونٖ

Inna AAathaba rabbihim ghayru mamoonin

ingen kan vara säker på att gå fri från sin Herres straff

وَٱلَّذِينَ هُمۡ لِفُرُوجِهِمۡ حَٰفِظُونَ

Waallatheena hum lifuroojihim hafithoona

och som håller sina begär i styr

إِلَّا عَلَىٰٓ أَزۡوَٰجِهِمۡ أَوۡ مَا مَلَكَتۡ أَيۡمَٰنُهُمۡ فَإِنَّهُمۡ غَيۡرُ مَلُومِينَ

Illa AAala azwajihim aw ma malakat aymanuhum fainnahum ghayru maloomeena

och inte [ger fritt utlopp åt sin lust] med andra än sina hustrur eller dem som de rättmätigt besitter - inget klander kan då riktas mot dem

فَمَنِ ٱبۡتَغَىٰ وَرَآءَ ذَٰلِكَ فَأُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡعَادُونَ

Famani ibtagha waraa thalika faolaika humu alAAadoona

men går de längre är de syndare

وَٱلَّذِينَ هُمۡ لِأَمَٰنَٰتِهِمۡ وَعَهۡدِهِمۡ رَٰعُونَ

Waallatheena hum liamanatihim waAAahdihim raAAoona

och de som troget fullgör sina förtroendeuppdrag och uppfyller sina löften

وَٱلَّذِينَ هُم بِشَهَٰدَٰتِهِمۡ قَآئِمُونَ

Waallatheena hum bishahadatihim qaimoona

och de som står fast vid sitt vittnesmål

وَٱلَّذِينَ هُمۡ عَلَىٰ صَلَاتِهِمۡ يُحَافِظُونَ

Waallatheena hum AAala salatihim yuhafithoona

och de som slår vakt om bönen

أُوْلَـٰٓئِكَ فِي جَنَّـٰتٖ مُّكۡرَمُونَ

Olaika fee jannatin mukramoona

[Alla] dessa skall [hälsas] med hedersbetygelser i [paradisets] lustgårdar

فَمَالِ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ قِبَلَكَ مُهۡطِعِينَ

Famali allatheena kafaroo qibalaka muhtiAAeena

HUR ÄR det fatt med [dessa] sanningens förnekare, som ivrigt tränger fram med sträckta halsar

عَنِ ٱلۡيَمِينِ وَعَنِ ٱلشِّمَالِ عِزِينَ

AAani alyameeni waAAani alshshimali AAizeena

från höger och vänster i stora grupper

أَيَطۡمَعُ كُلُّ ٱمۡرِيٕٖ مِّنۡهُمۡ أَن يُدۡخَلَ جَنَّةَ نَعِيمٖ

AyatmaAAu kullu imriin minhum an yudkhala jannata naAAeemin

Är det av iver att få stiga in i lycksalighetens lustgårdar

كَلَّآۖ إِنَّا خَلَقۡنَٰهُم مِّمَّا يَعۡلَمُونَ

Kalla inna khalaqnahum mimma yaAAlamoona

Visst inte! De vet ju av vad de har skapats

فَلَآ أُقۡسِمُ بِرَبِّ ٱلۡمَشَٰرِقِ وَٱلۡمَغَٰرِبِ إِنَّا لَقَٰدِرُونَ

Fala oqsimu birabbi almashariqi waalmagharibi inna laqadiroona

Vid alla soluppgångars och alla solnedgångars Herre! Vi är sannerligen i stånd

عَلَىٰٓ أَن نُّبَدِّلَ خَيۡرٗا مِّنۡهُمۡ وَمَا نَحۡنُ بِمَسۡبُوقِينَ

AAala an nubaddila khayran minhum wama nahnu bimasbooqeena

att i deras ställe sätta bättre [människor än de] - ingenting kan hindra Oss

فَذَرۡهُمۡ يَخُوضُواْ وَيَلۡعَبُواْ حَتَّىٰ يُلَٰقُواْ يَوۡمَهُمُ ٱلَّذِي يُوعَدُونَ

Fatharhum yakhoodoo wayalAAaboo hatta yulaqoo yawmahumu allathee yooAAadoona

Låt nu [förnekarna] fortsätta med sina ordlekar, till dess de står inför den Dag som de fått löfte om

يَوۡمَ يَخۡرُجُونَ مِنَ ٱلۡأَجۡدَاثِ سِرَاعٗا كَأَنَّهُمۡ إِلَىٰ نُصُبٖ يُوفِضُونَ

Yawma yakhrujoona mina alajdathi siraAAan kaannahum ila nusubin yoofidoona

den Dag då de skall skynda fram ur sina gravar, som om de hade bråttom att inställa sig [till andakten] inför sina gudabilder

خَٰشِعَةً أَبۡصَٰرُهُمۡ تَرۡهَقُهُمۡ ذِلَّةٞۚ ذَٰلِكَ ٱلۡيَوۡمُ ٱلَّذِي كَانُواْ يُوعَدُونَ

KhashiAAatan absaruhum tarhaquhum thillatun thalika alyawmu allathee kanoo yooAAadoona

stirrande i marken, nedtyngda av skam. Detta är den Dag om vars ankomst de gång på gång har varskotts