100:1

وَٱلۡعَٰدِيَٰتِ ضَبۡحٗا

WaalAAadiyati dabhan

SE de frustande stridshästarna

100:2

فَٱلۡمُورِيَٰتِ قَدۡحٗا

Faalmooriyati qadhan

Se hur deras [hovar] slår upp gnistor

100:3

فَٱلۡمُغِيرَٰتِ صُبۡحٗا

Faalmugheerati subhan

när de galopperar till anfall i den tidiga morgonen

100:4

فَأَثَرۡنَ بِهِۦ نَقۡعٗا

Faatharna bihi naqAAan

[och] hur de river upp moln av damm

100:5

فَوَسَطۡنَ بِهِۦ جَمۡعًا

Fawasatna bihi jamAAan

när de stormar fram i stridsvimlet

100:6

إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ لِرَبِّهِۦ لَكَنُودٞ

Inna alinsana lirabbihi lakanoodun

MÄNNISKAN är sannerligen djupt otacksam mot sin Herre

100:7

وَإِنَّهُۥ عَلَىٰ ذَٰلِكَ لَشَهِيدٞ

Wainnahu AAala thalika lashaheedun

om detta vittnar hon själv

100:8

وَإِنَّهُۥ لِحُبِّ ٱلۡخَيۡرِ لَشَدِيدٌ

Wainnahu lihubbi alkhayri lashadeedun

och visar sin kärlek till rikedom i ivern [att samla mer]

100:9

۞أَفَلَا يَعۡلَمُ إِذَا بُعۡثِرَ مَا فِي ٱلۡقُبُورِ

Afala yaAAlamu itha buAAthira ma fee alquboori

Vet hon inte [att] då det som göms i gravarna strös omkring

100:10

وَحُصِّلَ مَا فِي ٱلصُّدُورِ

Wahussila ma fee alssudoori

och det som människorna har dolt i sina hjärtan uppenbaras

100:11

إِنَّ رَبَّهُم بِهِمۡ يَوۡمَئِذٖ لَّخَبِيرُۢ

Inna rabbahum bihim yawmaithin lakhabeerun

den Dagen [skall det bli uppenbart att] deras Herre var väl underrättad om dem